Har du någonsin hört talas om muskelminne? Vad är det och hur förenklar det ditt liv?

Har du aldrig hört talas om muskelminne? Det handlar om vår kropps förmåga att memorera inlärda färdigheter, men hur fungerar denna intressanta process?

Neurologiskt och fysiologiskt muskelminne: vad

Pexels

Under livets gång, sägs det, handlar allt om inlärning: detta kan röra både hjärnan och den motoriska sfären. När vi förbereder oss för att lära oss en ny aktivitet kan det på grund av oerfarenhet vara tröttsamt och svårt i början, men tack vare konsekvens och övning får vi gradvis behärskning. Motoriskt minne är den komponent som gör det möjligt för oss att under träning förvärva och sätta in sekvenser av muskelsammandragning och avslappning dedikerade till olika aktiviteter.

Enligt vetenskapen finns det två olika sorter: den ena handlar om det neurologiska muskelminnet, som syftar på minnet av inlärda discipliner, medan det andra är det fysiologiska muskelminnet, som avser den faktiska utvecklingen av musklerna, som sker över tid tack vare träning. Den första är den som gör att vi kan återuppta en viss aktivietet eller sport efter att vi har avbrutit den en tid. På något sätt verkar det som att musklerna har behållit minnet av de rörelser man måste utföra och vi får inte känslan av att vi måste lära om dem från grunden, även om det kanske har gått flera år sedan vi sist till exempel spelade tennis eller surfade. Men det är dock inte riktigt så det fungerar.

Muskelminnet utvecklas tack vare det centrala nervsystemet

Freepik

Det är inte våra muskler som har memorerat rörelserna utan det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen, som kan arbeta både självständigt och i synergi. Faktum är att muskelvävnader inte kan utveckla minnen, till skillnad från vårt sinne. När vi lär oss hur man upprepar och stoppar specifika rörelser, utvecklar hjärnan och ryggmärgen nya nervbanor som är inpräntade i minnet. Så när vi återupptar en viss fysisk aktivitet efter ett avbrott vet de vilka signaler som ska skickas till de delar av kroppen som är involverade i aktiviteten.

Med andra ord behöver hjärnan inte på nytt lära sig hur kroppen ska röra sig, eftersom den redan vet det. När vi däremot påbörjar, en för oss, helt ny disciplin upplever vi den så kallade kognitiva fasen: vi blir tvugna att lära oss nya rörelser och sekvenser, och följaktligen är det nödvändigt att tänka på vilka delar av kroppen som ska röra på sig och reflektera över rätt procedur. I denna fas är den prefrontala, ansvarig för tänkandet, särskilt involverad. När man väl börjar bli konstant tar den associativa fasen över, där tröttheten och tyngden börjar minska i muskelrörelserna, men hjärnan måste fortfarande fokusera för att utföra rätt sekvenser, som ännu inte blivit automatiska.

Muskelminnet, autopiloten för rörelse

Freepik

Först när rörelser blir automatiska och vi inte längre behöver tänka på dem, kan vi prata om muskelminne. På samma sätt som när vi lär oss att köra bil, i början vet vi inte hur vi ska flytta växelspaken eller vilka pedaler vi ska trycka på och under inlärningen är vi osäkra och vi tänker på varje rörelse innan vi utför dem. Sedan plötsligt en dag går det av sig själv, vi behöver inte längre tänka innan vi rör med foten på gaspedalen eller när vi växlar. Även efter många år utan att ha kört bil kommer denna automatik att förbli oförändrad: vi kanske känner oss lite osäkra i början, men vi kommer inte ha något behov av att gå till bilskolan för att lära oss processen på nytt.

När muskelminnet är aktiverat går hjärnan in i autopilotläge, aktiverar basalganglierna, grupper av grå substans som finns i båda hemisfärerna under laterala ventriklar. I vilket fall som helst, när man startar en ny fysisk aktivitet, är det att föredra att göra det under ledning av en tränare, för att undvika att utföra rörelser på ett felaktigt sätt och därför bygga upp felaktiga neurala banor som blir svåra att återställa över tid. 

Hur är det med det fysiologiska muskelminnet? I huvudsak tillåter tidigare avbruten träning oss att återuppta den utan överdriven ansträngning, eftersom vi kommer att kunna återhämta förlorad muskeltonus snabbare än de som aldrig har utövat fysisk aktivitet. Den faktiska snabba återhämtningen efter ett långt avbrott är dock fortfarande tveksamt för vetenskapen.

Har du någonsin hört talas om muskelminne?