Artificiell intelligens har gjort det möjligt att dechiffrera en rullad papyrus för första gången

av Titti Carlberg

19 Oktober 2023

Artificiell intelligens har gjort det möjligt att dechiffrera en rullad papyrus för första gången
Advertisement

Artificiell intelligens gör att vi kan nå, mer och mer för varje dag, dit det fram till igår verkade omöjligt: i det här fallet är det en exceptionell arkeologisk upptäckt, gjort tack vare en datavetenskapsstudent. 
Här berättar vi vad det handlar om och varför det är så fantastiskt.

Advertisement

Upptäckten av den antika papyrusrullen i staden Herculaneum

Upptäckten av den antika papyrusrullen i staden Herculaneum

The Dronaut/Wikimedia commons

Artificiell intelligens har mycket att erbjuda oss, och trots farhågorna relaterade till dess användning är det obestridligt att det kan ge oss ett stort mervärde om det används på rätt sätt. Vi får dagligen höra extraordinära nyheter relaterade till dess växande kraft och de möjligeter den fortsätter att öppna upp och erbjuder oss, men i det här fallet vill vi fokusera på den fenomenala upptäckten som rör den arkeologiska sektorn.

Upptäckte skedde vid Vesuvius, den mest kända vulkanen i Europa och belägen i en dominerande ställning över Nepalbukten, i Italien. 

För nästan 2000 år sedan, år 79 e.Kr., låg några biblioteksrullar som tillhörde den antika romerska staden Herculaneum begravda efter ett utbrott, vilket höll dem gömda en lång tid. Papyrusrullarna karboniserades under det katastrofala fenomenet, som också, som bekant, förstörde staden Pompeji. Hundratals papyrusrullar hamnade under den vulkaniska lavan och de första försöken att öppna dem åtföljdes av rädslan att förstöra dem, vilket kunde ha gjort dem oläsliga.

Men tack vare en datavetenskapsstudent blev det möjligt att tyda ett ord skrivet i ett av dessa väldigt antika pergament.

Advertisement

En student lyckades dechiffrera en papyrusrulle tack vare artificiell intelligens

En student lyckades dechiffrera en papyrusrulle tack vare artificiell intelligens

Univ. of Kentucky Pigman College of Engineering/Youtube screenshot

Luke Farritor, en 21-årig student vid University of Nebraska-Lincoln i USA, lyckades använda artificiell intelligens för att skanna rullarna. Den unge mannen instruerade AI för att kunna identifiera de bläckliknande element som var nästan osynliga i 3D-skanning. Farritor utvecklade en maskininlärningsalgoritm som upptäckte vissa grekiska bokstäver på olika linjer i papyrusrullen, med hjälp av subtil, småskaliga skillnader i ytstruktur för att instruera det neurala nätverket och förbättra bläcket. 

När man analyserade resultaten framkom det första dechffrerbara ordet på papyrusrullen: πορϕυρας, eller "porphyras" som betyder "lila".

Michael McOsker, från University College of London, England, sa att "att se Lukes första ord var en chock. Ett grekiskt ord.". Papyrolog Federica Nicolardi från University of Neapel, och medlem av den akademiska kommittén som undersökte Farritors resultat sa: "När jag såg den första bilden blev jag chockad. Det kändes som en dröm. Nu kan jag faktiskt se något i en rulle.".

Att faktiskt kunna visualisera ord i en stängd rulle är extremt spännande, enligt Thea Sommerschield, forskare i antikens Grekland och antikens Rom vid Ca'Foscari University i Venedig, Italien.

Tävlingen för att dechiffrera papyrusrullen

Tävlingen för att dechiffrera papyrusrullen

Vesuvius Challenge

Luke hade deltagit i en global tävling som uppmanade honom att dechiffrera det första ordet som fanns i en av de förkolnade rullarna från den antika romerska staden Herculaneum. Hans metod kan visa sig vara användbar för att kunna läsa skrifterna från det enda intakta biblioteket som tillhörde den grekisk-romerska antiken. 

Tävlingen, Vesuvius Challenge, erbjöd olika priser, med en vinst på 700.000 dollar till vinnaren, för att kunna läsa ytterligare 4 passager rullad papyrus. 
Farritor utropades till vinnare av "första bokstäver"-priset, och vann 40.000 dollar för att ha kunnat dechiffrera över tio tecken på en plats på rullen som bara täcker 4 kvadratcentimeter.

En doktorand vid Free University of Berlin, Tyskland, Youssef Nader, kom på andra plats och belönades med 10.000 dollar.

Detta var något de absolut inte kunde föreställa sig när de fann papyrusrullarna, att man en dag skulle kunna läsa dem tack vare artificiell intelligens. 

Det var på XVIII-talet när arbetare hittade några kvarlevor i en lyxig villa som troligen tillhörde Julius Caesars svärfars släkt. Möjligheten att läsa dessa texter skulle potentiellt kunna revolutionera det vi idag vet om antik historia och litteratur.

I själva verket är det som har kommit ner till våra dagar resultatet av de skriftlärdes arbete, som producerat många exemplar för hand genom århundradena. Herculaneumbiblioteket har verk som inte har återgivits någon annanstans, utan är direkta källor skrivna av författarna själva.

De fragment som hittills analyserats är endast de som är öppna och relaterade till verk på latin, framförallt grekiska texter som följer Epikuros och Philomedus filosofiska skola, som behandlar teman som rör musik, retorik, och infall. Över sexhundra papyrusrullar, de flesta förvarade i National Library of Neapel, andra i Storbritannien och Frankrike, är fortfarande intakta, men oöppnade. Andra kan finnas i villans nedre våningar, vilka ännu inte grävts ut.

Papyrologernas entusiasm är skyhög, och den här metoden skulle kunna leda till möjligheten att återskapa hela texten i rullen, menar de, inklusive titel och författare.

Artificiell intelligens: hur kan det bidra till arkeologiska upptäckter?

Artificiell intelligens: hur kan det bidra till arkeologiska upptäckter?

Vesuvius Challenge

Artificiell intelligens spelar därför en alltmer avgörande roll även inom arkeologisk forskning. Dess användning kan utnyttjas i olika aspekter, inklusive:

  • 3D-rekonstruktioner: AI kan användas för att skapa detaljerade tredimensionella modeller av artefakter eller arkeologiska platser, så att experter kan analysera dem på djupet.
  • Bildanalys: det kan undersöka ett stort antal högupplösta bilder, inklusive flyg- eller satellitfoton, för att lokalisera arkeologiska platser och dokumentera dem, eller upptäcka terrängegenskaper som inte är synliga för blotta ögat.
  • Radiokoldatering: det kan involveras i analysen av radiokoldata, för att bestämma åldern på artefakter eller organiska prover, vilket hjälper till att fastställa mer exakta kronologier.
  • Översättning och analys av antika skrifter: det kan användas för att översätta antika manuskript, inskriptioner eller dokument av förlorade språk, vilket ger forskare tillgång till information som är viktig för att förstå antik historia och kultur.
  • Arkeologisk platsförutsägelse: kan användas för att bearbeta geospatiala data och förutsäga den potentiella platsen för nya arkeologiska platser, vilket skulle spara tid och energi i fältforskningen.

Dess användning i arkeologisk forskning kan därför förbättra noggrannheten och påskynda tajmningen, bidra till upptäckter som annars inte skulle vara möjliga och bli ett användbart verktyg för att uppnå målet, för att därefter utsättas av expertudvärdering av människor, vilket förblir väsentligt.

Vad tycker du om denna fantastiska upptäckt?

Advertisement