Öde utanför, befolkat underjordiskt: i denna australienska stad bor folket i ett tätt nätverk av grottor
När man anländer till den australienska staden Coober Pedy är det väldigt lätt att bli förvånad av dess öde. De få utspridda strukturerna och ett ganska oöverkomligt klimat både på sommaren som på vintern ger intrycket av att denna plats är en av de centra som nästan glömts bort av världen.
Ändå så bor det cirka 3.500 människor här, varav cirka 1.700 på permanent basis och tillhör 45 olika nationaliteter. Inte bara det: Coober Pedy är det största centret för opalextration i världen, en mineral som dess undergrund är mycket rik på. Så hur är det möjligt att det från utsidan verkar nästan obebott? Svaret är lika uppenbart som det är otroligt: alla dess invånare bor...under jord!
Ja, ni läste rätt: om ni tänker på en stad som verkligen är världens mest unika stad, så är det Coober Pedy. Detta centrum ligger - så att säga - i ett ökenområde i södra Australien, 850 km från Adelaide, en av de platser som landet är känt för, och som inte är svårt att förstå för den som är född och uppvuxen här.
Varmt klimat på sommaren och mycket kallt på vintern, geografisk isolering, men med en stor mineralrikedom. Den dyrbara opalen - 97% som produceras i världen är från Australien - är det som gör denna plats speciell. Således hade de män som började extrahera och bearbeta det från början av nittonhundratalet inget annat alternativ än att ta sin tillflykt under jord för att överleva.
Med tanke på värmen här är det väldigt svårt att tro att Coober Pedy, för 150 miljoner år sedan, befann sig på botten av ett enormt hav. Ändå är det så, och det är av just den anledningen som en mer unik än sällsynt mineralrikedom finns i dagens undergrund, ett mycket gammalt arv.
Coober Pedy grundades år 1915 och är skyldig sitt ursprung till den inhemska termen kupa-piti som, beroende av källor skulle betyda antingen "vattenbrunn", "hål i marken" eller "vit mans hål". Det var här som den 14 årige Willie Hutchinson upptäckte den första opalen.
Att leva under dessa klimatförhållanden var dock ohållbart. Därför började lokalbefolkningen söka efter skydd under jord och de grävde mer och mer tills de hade skapat riktiga grottor huggen i sandstenen. Under årens lopp har dessa grottor blivit hem för dem som bor i Coober Pedy. Underjordiskt var det inte bara lättare att försvara sig mot atmosfäriska ämnen utan de kan också njuta av en konstant temperatur och inte heller bli utsatt för de katastofala sandstormarna som ofta plågar området.
Ingen luftkonditionering och nästan inga underhållskostnader, ett nätverk av underjordiska tunnlar och miljöer som skulle kunna skapa avund hos det moderna transportsystemet i en modern stad.
Uppenbarligen finns det bland de underjordiska hemmen också ingångar till opalgruvorna, vilket gör denna plats minst sagt unik.
Trots sina extrema egenskapr erbjuder Coober Pedy också olika bekvämligheter. Från skolor till hotell, och kyrkor, juvelerare, museum, bibliotek och till och med en pool: allt är "strikt" begravt.
Ett riktigt dystopiskt scenario som säkert kan väcka nyfikenhet och kanske till och med oro hos många människor.
Naturligtvis är inte Coober Pedy det bästa stället för en som lider av klaustrofobi, men håll med om att: en plats som denna är verkligen fascinerande, både på gott och ont.
Skulle ni kunna tänka er att ta en rundtur eller en semester här under?
