År 2024 kommer solen att vända de magnetiska polerna: vad ska vi förvänta oss?

av Titti Carlberg

10 Februari 2024

År 2024 kommer solen att vända de magnetiska polerna: vad ska vi förvänta oss?
Advertisement

Solens magnetiska poler är på väg att vända vilket betyder att vår moderstjärna kommer att vända. Här berättar vi om konsekvenserna av detta astronomiska fenomen.

Advertisement

Solens magnetiska poler vänder vart 11:e år

Solens magnetiska poler vänder vart 11:e år

NASA Video/Youtube screenshot

Vår sol är på väg att vända. Detta är ett fenomen som inträffar vart 11:e år, då vår stjärna vänder sina magnetiska poler och genomgår en otrolig transformation. Liksom vår planet har även solen två sidor: en i norr och en i söder. Inget konstigt med det förutom att polernas omkastning på Jorden sker under hundratusentals år, medan tiden för solen är avgjort mer begränsad och regelbunden. Detta betyder, naturligtvis, att vi redan har varit med om detta fenomen mer än en gång, vilken den senaste inträffade 2013. 

Och nu är vi här igen: snart händer det igen, men vad innebär denna inversion av solens magnetiska poler? Jordens klimat kommer att drabbas av en minimal påverkan av denna vändning, så vi behöver inte förbereda oss för fruktansvärda vändningar, åtminstone inte vid det exakta ögonblicket detta sker. Den föregående perioden kan tvärtom orsaka konsekvenser. Faktum är att, innan polerna vänder, finns det en "förberedande fas" där magnetisk aktivitet blir att kraftigare på solytan. Och det är precis i den fasen vi befinner oss i just nu.

Advertisement

Omkastningar av solens magnetiska poler, vad händer på Jorden?

Omkastningar av solens magnetiska poler, vad händer på Jorden?

ScienceAtNASA/Youtube screenshot

Vad bör vi förvänta oss av denna preliminära fas av solpolernas omkastning? Paul Charbonneau, en solfysiker från University of Montreal, förklarade:

"Vi ser solen mer aktiv än den förmodligen har varit under de senaste 20 åren. När solens magnetiska energiinnehåll är mycket större, det är då som den tenderar att ha fler solflammor, fler koronala massutkastningar och roligare saker".

Ett väldigt repektabelt spektakel, som dock väcker vissa farhågor, främst kopplat till koronala massutkastningar, det vill säga en solstorm.

En särskilt kraftig solstorm kan nå Jorden och äventyra satellitkommunikation, samt få ytterligare konsekvenser både på internet och järnvägsnät, och till och med påverka energinätet. Forskarna anser dock att dessa risker är osannolika och att vi kommer att övervinna detta ögonblick av solaktivitet oskadda, vilket faktiskt ger en otrolig fördel: den att kunna förutse när en solstorm kan orsaka katastrofala effekter på vår planet och för rymdsonder, som är involverade i nya uppdrag till månen och Mars. Dessutom är det ett tillfälle att studera den inre delen av solen, som kan öppna upp för bättre förståelse av de andra stjärnorna i Kosmos och, vem vet, samla in element för att få svar på frågorna om livets ursprung.

Solen är på väg att vända sina magnetiska poler, men hur?

Solen är på väg att vända sina magnetiska poler, men hur?

Freepik

Solen smälter samman väteatomer, i sitt centrum, som ger liv åt helium och avger en otrolig mängd energi. Att studera solens inre är omöjligt, både på grund av avståndet och den bländande aktiviteten som döljer dess "hjärta". Men utanför kärnan ligger konvektivzonen, där värmen som produceras av fusion i kärnan omvandlar gasen till plasma: enligt forskare rör sig denna plasma i solen på samma sätt som vatten i våra hav, där den varmare strömmen rör sig mot ytan och den kalla mot botten, eller hur atmosfäriska strömmar fördelar värme, vilket påverkar Jordens klimat. Skillnaden skulle vara att i solen, förutom värme, transporteras även elektromagnetism.

Förändringar i solens magnetfält skapar solfläckar, upptäckta av den tyska astronomen Heinrich Schwabe under första hälften av 1800-talet. Under denna elvaårscykel går solen från tysta faser till perioder där 20 eller fler solfläckar kan synas, orsakade av dess ekvators snabba rotation, som föregår polomkastningen och orsakar koronal massutkastning i hundratusentals kilometer, som kan nå Jorden inom tre dagar. Vid denna tydpunkt avleder Jordens magnetfält de flesta explosionerna, men i andra kan det öppnas och tillåta inträde av den energiska massan, vilket genererar synliga norrsken.

Hur som helst är det ännu inte möjligt för forskare att förutse en solstorm, men det är ett grundläggande mål med tanke på framtida uppdrag till Mars, som inte har en magnetisk sköld som Jorden.

Advertisement